Med J80 över Atlanten:

Från Paris till Lagos

2007-11-11 17:53 av jens

Efter en sista lunch hos Malin och Nam rullade åter Landcruisern vidare mot Portugal. Med nya kylaren på plats kändes det som om alla problem var lösta men vi undrade ändå vad nästa problem skulle bli. Trots vilda gissningar lyckades ingen av oss pricka rätt. Resan söderut genom Frankrike var händelselös och klockan 11 gled vi som vanligt in på en rastplats och ställde oss bredvid de stora lastbilarna.

Nästa morgon började med fullkornsvälling och start och vi tog oss snabbt ner till gränsen till Spanien. Efter någon timme tornade bergen upp sig framför oss och den nya kylaren sattes på prov. Trots nästan en timme på tvåan i brant uppförsbacke rörde sig inte nålen mer än halvägs mot det röda. Otroligt skönt!

Sent på kvällen svängde vi av för att fylla på diesel och hitta någonstans att äta. När vi tankat klart råkade vi ta fel påfart tillbaka på motorvägen och hamnade istället i en övergiven byhåla längs vägen. Staden liknade mest en gammal sliten västernstad från en Clint Eastwood-film. De flesta hus var övergivna men det fanns ett slitet hus med en restaurang, bar och hotell. Först var vi tveksamma till att man skulle våga gå in men det var sent och vi var hungriga. Entrén till restaurangen gick genom baren där stammisarna hängde och röken var tät. 20 huvuden vreds och tittade rakt på oss när vi gick in. Det kändes inte helt bekvämt så vi gick snabbt vidare till restaurangen där en gammal tv stod och flimmrade i ett hörn. Efter vissa språksvårigheter lyckades vi beställa en fisksoppa till förrätt och något sorts kött till huvudrätt. Maten vi fick var riktigt bra och till efterätt fick vi glass. Allt för 8 euro! När vi betalade fick vi varsin biljett att byta ut mot en espresso. Stammisarna såg lite snällare ut nu så vi avslutade vår middag med en kaffe i baren.

Följande dag korsade vi gränsen till Portugal. Breda fina vägar och betydligt plattare än vi hade vågat hoppats. Tyvärr dröjde det bara några minuter innan den Portugisiska polisen fick syn på oss. I vår okunskap hade vi trott att Sverige hade de hårdaste trafikreglerna och om vi bara följde dem skulle allt gå bra. Nu visade det sig att vår trailer var för kort och det saknades en skylt bak på båten. Efter en hel del diskuterande ville poliserna konfiskera både bilen, båten och mitt körkort. Det kändes inte helt bra. Medans poliserna stegade runt och mätte med måttband kom vi på att man kunde justera bakljusen så att trailern blev längre. Då polisera gick till bilen för att konferera passade vi på att förlänga trailern med en halvmeter. Efter lite fler kontrollmätningar kom poliserna själva på den brilljanta idén att om man flyttade masten framåt skulle båten bara sticka ut den tillåtna metern bakom släpet. Masten flyttades fram och vi fick tillbaka körkortet och kunde åka vidare.

På kvällen var vi bara tre mil från Lagos då vi stannade för natten. Varmt och skönt och resan genom Europa var nästan avklarad. Nästa morgon åkte vi den sista biten och rullade in genom Lagos. Fantastiskt att äntligen vara framme!

Kommentarer är avstängda

1 MariAnne och Håkan2007-11-11 19:16

Hej grabbar Första delen av äventyret är avklarad. Förmodar att det känns bra att äntligen sikta havet. För mer än 50 år sedan seglade Yngve Cassel från Dalarö till Manhattan med kostern Casella. På den tiden hade man moraknivar och dalahästar för att ta sig igenom byråkratin. Även litteratur som Fritjofs saga kunde man hitta i skeppsbiblioteket. Vad har ni med på er kommande resa? Vi önskar er all lycka med färden och hoppas att vi får läsa om ert äventyr även fortsättningsvis.

Kramar från MariAnne och Håkan